”Om styrelsen bara får välja en enda sak så är det att se till att ha rätt vd.”
På en lunch exklusivt för SFF:s medlemmar berättade Michael Treschow, ordförande för den brittiskt-nederländska konsumentvarujätten Unilever, om sin syn på hur man tillsätter en styrelse, varför den inte bör överstiga tolv ledamöter, vad man pratar om på anglosaxiska bolagsstämmor och varför det var rätt för Unilever att slopa två kvartalsrapporter.
Som tidigare ordförande för Sveriges största teknikbolag Ericsson, och nuvarande ordförande för Unilever, ett bolag med 175 000 anställda i 180 länder och en omsättning på 50 miljarder euro, inleder Michael Treschow med att berätta om sin syn på skillnaderna mellan den svenska och anglosaxiska modellen för bolagsstyrning.
Vad gäller koden för bolagsstyrning och modellen ”comply or explain” så har svenskarna inte kommit lika långt som engelsmännen, eftersom vi i Sverige än så länge inte börjat bryta mot koden och förklara, utan istället fortfarande helt fokuserar på att leva upp till koden.
För valberedningens arbete tycker Treschow att Sverige har den bästa formen i teorin, där aktieägarna utser en valberedning som i sin tur utser styrelsen. Men i praktiken fungerar det mindre bra eftersom kunskapen i valberedningarna blir för låg och det mest blir ett samtal om namn. ”Om man inte känner kulturen i bolaget och hur styrelsen fungerar är det svårt att veta vad som behövs”, menar Treschow. ”Institutionerna måste tänka till, och inte ha corporate governance-experter som utser kandidater till valberedningarna utan någon som verkligen kan bolaget.”
Den anglosaxiska modellen, där valberedningen är en kommitté inom styrelsen riskerar däremot att skapa misstänksamhet om att styrelsen bara utser sina kompisar. Därför använder styrelserna ofta oberoende konsulter för att undanröja sådana misstankar.
Treschow betonar vikten av att arbeta med succession, vilket i Unilever pågår hela tiden, inte bara på hösten. I den anglosaxiska modellen är praxis max nio år som ledamot i en styrelse, eftersom man därefter inte bedöms som oberoende gentemot bolaget längre. ”Då blir det tydligare och mindre dramatiskt. Nio år ganska lagom. Då har man oftast bidragit med det man kan.” säger Treschow och tillägger att det är skillnad för ägare i styrelsen, men att det är en bra regel för tjänstemän.
I anglosaxiska styrelser ingår ofta ledningspersoner i företaget. Men det är inte en bra idé, menar Treschow, eftersom dessa då sitter där med en dubbel lojalitet. I den svenska modellen är normalt endast vd med i styrelsen medan resten av ledningen bjuds in när det pratas om verksamheten. Däremot tycker Treschow att det är en icke-fråga huruvida vd ska vara med i styrelsen.
De anglosaxiska bolagsstämmorna tycker han är bättre, eftersom det är mer prat om affärerna och mindre om ersättningar. Dessutom röstar man bara om hela ersättningsrapporten, till skillnad från svensk praxis då man röstar på alla de olika delarna, ersättningar, incitamentsprogram etc.
Styrelseutvärdering är en viktig del av bolagsstyrningen, och Treschow rekommenderar att man minst var tredje år tar in utomstående hjälp i utvärderingen, vid problem varje år.
Treschow återkommer ofta till vikten av att ”säkerställa att alla frågor ställs”, vilket har betydelse både för mångfalden och storleken på styrelsen. Treschow menar att vi i Sverige pratar mycket om mångfald, men inte gör så mycket åt det, medan han upplever att det är mer handling bakom orden i Storbritannien. Exempelvis kommer sex av elva ledamöter i Unilevers nya styrelse vara kvinnor. ”Men mångfald slutar inte där, utan verklig mångfald är mångfald i tanke”, säger Treschow.
För att säkerställa att alla frågor ställs är det också viktigt att styrelsen inte är för liten. ”Nio, tio eller elva är bra. I engelska systemet är nio ledamöter bra, då roterar en ut varje år. Över tolv är för mycket. I Ericsson var den för stor ibland”, säger Treschow.
Därefter går Treschow över till att prata om Unilevers erfarenhet av att slopa två kvartalsrapporter, Q1 och Q3. Orsaken var att man ville driva verksamheten långsiktigt. Det viktiga är inte resultatet det här kvartalet eller ens året, utan på lång sikt. Men den tätare rapporteringen skapade osäkerhet i bolaget om hur det egentligen går. Om bolaget upplevde att man hade gjort ett bra resultat men kursutvecklingen blev negativ var det svårt att förklara för 175 000 anställda. Den glesare rapporteringen har visat sig fungera väldigt bra. ”Det betyder inte att vi inte kommunicerar mellan kvartalen, men vi pratar om andra saker”, säger Treschow.
Efter en kort frågestund avslutar Treschow med sin syn på vilka egenskaper som är viktigast i en styrelse. ”Viktigaste rollen för en ledamot är att kunna utvärdera och utmana vd och ledning. Om vi bara kan välja en sak så är det att se till att ha rätt vd och ledning”, avslutar Treschow.